Av: Karl Törnered

Term, produkt, faktor, primtal, ekvivalens… Matematikens språk kryllar av begrepp som elever innan de hört begreppen i matematikklassrummet kanske aldrig hört förut. Att tillgodogöra sig dessa (och många fler) matematiska begrepp är för många elever ett stort hinder för att kunna tillskansa sig de kunskaper lärare förmedlar. Staffan Stenhag (2010) har identifierat en korrelation mellan en elevs betyg i matematik och en elevs betyg i svenska. Denna korrelation är dock enkelriktad: En elev med högt betyg i matematik har ofta högt betyg i svenska, men omvänt finns ingen någon sådan korrelation. Stenhag lyfter elevers läsförmåga som en indikator på elevers prestation inom matematik. Detta innebär alltså att elever ibland har två begränsningar med avseende på det språk vi använder i matematikklassrummet: en mängd nya begrepp och ibland svårigheter med läsning.

Att som elev få möjlighet att lära sig matematik kräver alltså ofta en läsförmåga, och denna är hos vissa elever otillräcklig vilket därför kan stävja elevens matematiska utveckling. Med detta som bakgrund använder jag mig ofta av muntligt stöd i min matematikundervisning. Elever får möjlighet att träna på läsning i matematiken men när läsningen blir ett de facto hinder för att elever ska ha möjlighet att lära sig stoffet under matematiklektioner använder jag mig av flera olika former av muntliga inslag i alla matematiska arbetsområden; Gruppuppgifter där åtminstone en elev kan läsa uppgiften för övriga gruppmedlemmar, högläsning tillsammans med elever, tekniska lösningar såsom inläsningstjänst men framför allt det aktiva klassrummet.

Muntliga inslag som stöd i matematikundervisningen

Från och med starten på detta läsår har vi på Enebyskolan i Norrköping haft tillgång till ett aktivt klassrum. För de oinitierade är ett aktivt klassrum fyllt med whiteboards på alla väggar. Det aktiva klassrummet kan användas på flera olika sätt: jag använder det framför allt för smågruppsövningar i början på varje arbetsområde samt för problemlösningsträning, men det finns en mängd olika sätt det kan användas på (Lundén, 2017). Rummet ser jag som framför allt användbart inom matematikundervisningen: genom användning av det aktiva klassrummet så skapar man en naturlig arena för eleverna att kommunicera i matematiska termer. Eleverna diskuterar, skriver tillsammans och lär sig av varandra. Det matematiska sorlet som uppstår är fantastiskt spännande att lyssna på. Att bygga om en sal till ett aktivt klassrum kanske inte alltid är möjligt men det finns mängder av inspiration på nätet för att kunna implementera kommunikativa inslag i matematikämnet. Skolverket (2018) har exempelvis utvecklat stödmaterial kring hur språkutveckling kan ske i matematikämnet genom olika former av presentationsövningar, matematikspel och dylikt.

Att muntligt kommunicera matematik är ett bra verktyg för att elever tydligare ska se användning av det matematiska språk vi använder oss av i våra klassrum. Att ofta prata matematik med elever – men framför allt att elever pratar matematik med varandra – som en naturlig del i matematikundervisningen anser jag är avgörande för elevernas möjlighet att lära sig, och framförallt bli bekväma med, det matematiska språket.

Namn: Karl Törnered

Titel: Ämneslärare i matematik, fysik och teknik

Kommun: Norrköping

Intressen: Jag gillar att testa på nya saker. Senaste året har jag provat på fiol och slackline, framöver lär det bli samba och akvarellmålningar.

Bakgrund: Jag tog min ämneslärarexamen i januari 2021 med ämneskombinationen matematik, fysik och teknik med inriktning 7-9. Under studietiden vikarierade jag för Linköpings kommun samt Kriminalvården. Jag har även arbetat på MatteCoach.se, där lärarstudenter i matematik handleder barn och unga kvällstid med matematik.

‍