‍

‍”Matematik är inte svenska skolans bästa gren”

‍
‍sade Peter Fredriksson i en intervju kring de låga resultaten i matematik från Timss 2019. Samtidigt kunde vi i samma kartläggning se att andelen elever som presterat på avancerad nivå faktiskt gått upp. En slutsats av detta är att likvärdigheten i svensk matematikundervisning gått ner och skillnader mellan elevgrupper ökat.

Matematik är det kärnämne där flest elever får underkänt i grundskolan och därmed även den största faktorn till att elever inte blir behöriga till gymnasiet. I kunskapsmätningar ser man vidare att kunskapsgap som uppstår tidigt i utbildningen ofta följer med elever och försvårar framtida progression. Vi har samtidigt sett positiva exempel där skolledare och pedagoger signifikant ökat likvärdigheten i matematiken genom att systematiskt identifiera och adressera utmaningar. Staten har tillsatt medel i form av Statsbidrag för Likvärdig skola just för att öka likvärdigheten, och inom matematik finns det några uppenbara områden att adressera.

‍

En mattebok för alla

Den centrala utgångspunkten i många matematiklektioner är matteboken som följer en viss progression och utgår från elevers förkunskaper. I praktiken varierar dock förkunskaperna inom en klass ofta kraftigt där vissa elever behöver repetera material från flera årskurser tillbaka medan andra behöver utmanas och snabbt vill hoppa framåt. Där bör en likvärdig skola erbjuda kompletterande material för att täcka upp där boken inte räcker till.

Genom att erbjuda extramaterial för hela grundskolan F-9 kan skolor säkerställa att alla elever får material på sin nivå och inte är begränsade till boken. Om detta görs med tryckt material kan det bli stigmatiserande för elever samt dyrt och logistiskt krävande för skolor. Digitala lösningar kan i stället framgångsrikt adressera en stor del av utmaningen då de kräver lite administration och enkelt kan anpassas efter enskilda individer eller grupper.

‍

‍

Det flerspråkiga klassrummet

Den traditionella matteboken är vidare enspråkig och kraftigt begränsande för många elever med ett annat modersmål än svenska. Nyanlända elever kan ha en god förståelse för matematik, men fastna på text-tunga problem och långa förklaringar. Även här bör skolan erbjuda alternativ som gör att nyanlända har möjlighet att utvecklas i matematiken. Genom digitala lösningar kan elever med ett annat modersmål arbeta med samma eller liknande innehåll som övriga klassen, men på valfritt språk. Digitala lösningar kan även erbjuda hjälp till elever med andra lässvårigheter genom att erbjuda uppläst innehåll.

‍

‍

Ett klassrum utan väggar

Det finns en stor och växande utmaning med elever som av olika anledningar inte har möjlighet att fysiskt delta på mattelektionerna. Denna utmaning har varit extra påtaglig under pandemin, men är bestående i många klassrum. Det kan handla om hemmasittare eller långtidssjuka som behöver kunna ta del av undervisningen på distans. Här behöver kommuner och skolor kunna erbjuda lösningar för att alla elever skall kunna delta i skolarbetet på lika premisser, oavsett om de får sin undervisning på distans eller i klassrummet. Även här kan digitala lösningar erbjuda en stor fördel där läraren enkelt kan bibehålla kontakten med alla elever i klassen, oavsett var de befinner sig.

‍

‍

Likvärdighet från tanke till handling

På Magma arbetar vi för att täcka upp där matteboken och den traditionella matematikundervisningen inte räcker till. Därför erbjuder vi matte för hela grundskolan åk F–9, på över 100 språk, i en miljö där elever lika gärna kan arbeta i klassrummet som på distans. I nära samarbete med kommuner gör vi satsningar och anpassningar för att kunna erbjuda en likvärdig matematikundervisning. Genom dessa samarbeten har vi sett att vi tillsammans kan uppnå en inkluderande undervisning där elever som hamnat efter ges god chans att komma ikapp och där språkliga färdigheter inte är ett avgörande hinder för att utvecklas i matematiken. Förutom att leda till en högre likvärdighet, ser vi också att dessa satsningar skapar en mer engagerande undervisning för alla elever. Detta ser vi som två nyckelingredienser till att skapa en mer hållbar matematikundervisning i Sverige.